izaabelliie

Dagen idag, perfekt!
Hade friluftsdag occ åk 7-9 var med och man tävlade klassvis. Alla trodde ju 9B skulle vinna typ som vanligt. Men vi C:are gav oss fan på att vi skulle ta hem segern denna sista friluftsdag innan vi går skiljda vägar. Det var olika samarbetsövningar som gick ut på att klassen skulle samla så mkt poäng som möjligt och det som bedömdes var samarbetet. 20 poäng var max, man fick ju muta lärarna lite och fjäska men det gjorde alla, innan lunch hade vi fått full pott hos alla utom på en station där vi fick 19poäng. På lunchen snackade vi ihop oss med A:arna. Har blivit lite hets så, på friluftsdagar håller A och C ihop. Har verkligen inget emot B, men nån av oss ville ju vinna över B för en gångs skull. Efter lunch hade vi de sista stationerna och fick full pott på alla. Vi var glada kan jag säga. Alla klasser samlades i pulkabacken och inväntade resultatet. En av idrottslärarna går fram och ska meddela resultatet " På 3:e plats har vi 3 klasser som samlade ihop lika mycket poäng det är, 8B, 9A och badmdamdam 9B!!!!   och på andra plats 7B"
När hon sagt det reste sig nästan hela 9B och gick vaddå dåliga förlorare?????????
"På första plats kom....................... 9C! "
Wihooooo, vaddå glada. Gött att få vinna en gång över 9B, gud va C och A firade sen. B kommer vara sura imon lalallala!

Och detta dilemma, nu ska jag bli såhär allvarlig igen och skriva om sånt jag funderar på.
Man insåg verkligen idag att snart är högstadiet slut och det kommer bli en stooooor  förändring. Man kommer sakna hela klassen på ett vis, några få i den kommer jag sakna något oerhört då de står mig väldigt nära, eller det är väl egentligen bara en.. Man tänker inte på att vi kanske aldrig mer kommer ses, om jag inte kommer tillbaka till min hemort så är det ju stor risk fast samtidigt kan man ses på ett plan ner till Spanien. Fast det ska bli skönt att prova på något nytt och gå vidare med sitt liv. Jag och en vän kom in på hur vidare man vet vad man vill bli och vi pratade både om för och nackdelar med olika yrken och det gjorde mig väldigt förvirrad, jag vet verkligen inte vad jag vill bli längre. Inte revisor iaf haha x). Sen pratade jag med en annan om att ut och resa, men jag vet inte om jag vill det, klart jag vill men tänk va skönt att plugga klart och slippa det sen? Ja, man får väl se när man kommer dit.
Jag har också insett nu vad jag har gett mig in på, jag känner ingen där jag ska gå. Men det finns kanske några som vill ta hand om mig :) ?
Sen lovar jag att hålla kontakten med och träffa dom som jag verkligen vill behålla kontakten med.
Kärleken, nå finns den i storstaden? Jag är lite skeptisk till den, självklart finns den. Man måste bara hitta rätt, det finns en för alla och bla bla bla... Fattar inte varför det måste vara så svårt bara :(. Mamma försökte snällt förklara för mig att hon hade samma problem med kärlek tills hon träffade pappa. Jo tack för hjälpen nu känns allt mkt bättre.. Not!
Sen berättade min moster och mamma också att killar ofta är rädda för att binda sig särskilt när dom är yngre. Men det finns ju folk i min ålder som varit tillsamans hur länge som helst?
Jaja, man ska inte stressa eller tvinga fram kärleken. Bara att vänta lydigt, men man blir jävligt rädd, rädd för att bli sårad....
Måste bara säga att jag tycker verkligen ni ska läsa http://mrjoy.blogg.se det är 2 sjukt vettiga och kloka killar som skriver, jag gillar verkligen deras blogg. Dom skriver om viktiga, kloka, vardagliga och intressanta saker.
Nu kom pappa med mjukglass får väl äta den, ha det bra! Puss