izaabelliie

Det får bli ett litet morgoninlägg nu när jag är uppe med tuppen (nästan).
Ska tidningar vara objektiva när de skriver artiklar?
Matchreferat ska vara objektiva med tanke på att det är ett referat. Skriver man en krönika går det ju inte vara objektiv. Men i artiklar ska man inte vara objektiv där?
Tacksam för svar!

Hej Bloggen.
Mitt sommarlov är ohändelserikt därför har jag inget vettigt och skriva om.
Men idag när jag snackade med en kär vän fick jag en idé.

Alla har vi våra egna intressen eller hur?
Man kan gilla spela fotboll/kolla på fotboll, man kan gilla rida, man kan gilla typ att måla eller spela musik ja ni fattar, vad jag vill få fram är att alla gillar olika saker.
Man kan också bli påverkad hur vidare man ska gilla vissa saker som till exempel om din mamma och storasyster älskar hästar, är chansen ganska stor att de tar med dig till stallet och så får du prova. Imed att din mamma och syrra brinner för det så kommer du troligen att bli van vid hästar och så småning om brinna för det du också. Det behöver inte bli så men det är ganska troligt.
Eller så kan det vara att bästa kompisen börjar spela fotboll och fullkomligt älskar det och rekommenderar att du ska testa. Då kanske du fastnar för det du med.
Sen är många sporter uppdelade för tjejer och killar, tjejer rider och dansar. Killar spelar ishockey och fotboll.
Nu finns det många killar som dansar och rider och tjejer som spelar ishockey och fotboll jag vet..
Men jag vet också att många tycker att det är konstigt när en kille dansar balett, jag tycker inte det är konstigt för man ska göra det man vill!
När jag var liten tog alltid min pappa med mig på hockey, för han och hans pappa (min farfar) brukade kolla på det. För mig är det naturligt att gå på hockey. Jag tycker det är kul att kolla på ishockey, alltså sporten. Inte killarna på planen, förstår inte varför vissa ens tror att jag är där för att se på dem, med tanke på hur mycket skydd och grejer de har på sig ser man inte direkt om dem är snygga eller inte. Så ja jag är där för att kolla på själva sporten, spelet, tacklingarna, målchanserna och målen. För mig är att kolla på ishockey ungefär lika naturligt som det är för Zlatan att spela fotboll, min ena kompis att dansa och så vidare. Jag gillar det jag gör.
Inne i ishallen glömmer man allt utom matchen och stämningen. Det är jävligt avslappnande så att säga.
Alla mina kompisar tycker att jag är patetisk hehe... Förutom mina "hockeykompisar" som man kan snacka hockey med och självklart Henke som är så förstående ;).
Jag skrev om mitt favoritlag i min "Boken om mig själv" som vi gjorde i 9an, de enda som inte skrattade när de såg de och tyckte jag var aslöjlig var typ pappa, farfar och farmor. Sen har andra skrivit om sina favoritlag som de spelar i men det är inget konstigt? Varför är det då konstigt att jag skriver om mitt favoritlag? För att jag inte själv spelar i det?
Jag har följt det laget sen jag varit liten, tränare har bytats spelare har kommit nya, spelare har slutat.
Men det har alltid varit samma lag för mig, alltid samma röd/vita. Ni tror jag brinner för ishockey nu va? Det gör jag på sätt och vis, patetiskt va? Så udda är jag tycker ni..
Hade pappa tagit med mig på fotboll sen jag var liten, hade jag garanterat brunnit för ett visst fotbollslag istället.
Kolla hockey har varit min och pappas grej och det är fortfarande min och pappas grej. Men jag kommer fortsätta kolla, även utan honom sen. Vem vet, det kanske blir min och mina framtida barns grej?
Vissa kollar opera med sina föräldrar, vissa teater, vissa fotboll och vissa ishockey. Inget konstigt alls med det.
Tänkte bara förklara hur jag tycker. Finner ni det fortfarande roande att jag kollar på hockey och brinner för det, vet vad spelarna heter, vem som kan vad och vilket nummer de har på ryggen behöver ni inte lägga tid på att kommentera. Ni får gärna tycka det är patetiskt, men ni behöver inte skratta åt mig :). Låtsas bry er istället..

Förövrigt skickade Filippa en video på när Troja gick till playoff, åh obeskrivlig känsla, hels sjukt. Aldrig varit så nervös i hela mitt liv. Snart ny hockeysäsong och då också något vettigt att göra om kvällarna.
Peace!
PUSS!


Bild på hjältarna får ni med :)

Berlin var helt okej, vissa saker kunde varit bättre. Nu är det också bara 18 dagar kvar innan sommarlov varav ca 14 sokldagar. Plus att den sista veckan består av Lisebergsresa med 9orna, bränbollturnering, klassensdag, niornas middag, städning av skåp och en massa chillande och såklart skolavslutning.
Min farmor och min farbror kommer nog på min skolavslutning, det betyder väldigt mycket.
Vi ska sjunga 2 låtar, kul att alla var så seriösa idag på övningen och kul att jag är på så otroligt bra humör just nu. Men det är la mitt eget fel.

Funderar seriöst på att gå med i muf (moderata ungdomsförbundet) när jag flyttar. Fast jag vet inte om jag har ork och tid för det just då. Även om de inte jobbar med exakt dessa frågorna så är det iaf i närheten. Liksom, jag fattar inte varför inte skatten inte är lika för alla?
Om jag pluggar pluggar pluggar och skaffar mig ett bra välbetalt jobb och verkligen har kämpat mig upp för det, varför ska jag då betala en högre skatt?
Låt oss säga att det är 2 familjer:
Alternativ 1= Sara jobbar som kassörska på ICA och Pelle kör ut tidningar och kör lite taxi ibland, fast han jobbar bara halvtid. Tillsammans har de 7 barn. De tjänar inte lika mycket som familjen i alternativ 2.
Alternativ 2= Maria jobbar som ekonomichef på ett stort företag och Nils är en högt uppsatt advokat, tillsammans har de en dotter. Båda vuxna jobbar heltid. Denna familj tjänar mer än familjen i alternativ 1!

Vilken familj får betala mest skatt? Jo familj 2, för deras inkomst är större.
Men egentligen, låt oss säga att skatten går mest till sjukvård, skola och tandvård, vilken av familjerna kommer troligen att utnyttja dessa 3 saker mest? Jo familj 1 som betalar minst i skatt för de är flest.. Det är ju helt bak och fram, det betyder ju nästan att familj 2 som bara har ett barn, som troligen lär utnyttja dessa 3 saker mindre än de andra 7 barnen, betalar lite eller ganska mycket åt familj 1 i detta fallet?!
Ja jag tycker det är wierd iallafall..

Aja, många som inte pallar läsa detta jag vet, men sånt funderar jag över, har kommit över vissa saker och börjat fundera på allvarligare och vuxnare saker, pappas fel.. Det är föressten också pappas fel att jag älskar att kolla på ishockey, jag gör inte det för att killarna är snygga även om vissa kan vara det ibland. Kan hända att jag syftar på någon speciell. Jag är uppvuxen med att kolla på hockey med min far och därför är det en del av mitt liv liksom katter är.
Peace!

Det är lätt att ta saker för givet, många gör det, jag vågar nog säga att alla gör det. Jag gör iallafall det ibland. Det kan vara dumt men faktiskt bra ibland också. Ska man ta sina vänner för givet? Hur länge ska man försöka?
Hur kul är det när man har en vän man gång på gång hör av sig till men låter man bli ett tag hör den inte av sig, är det verkligen en som man ska kalla en äkta vän? Nu kommer jag in på mitt tjat om att man måste ge och ta igen men vafan, jag hör av mig gång på gång på gång. När jag inte gör det snackar vi inte förrän JAG tar kontakten igen. Jag vill inte ha det så längre. Man har fått ta ganska mkt skit för sina vänners skull, några gånger är det okej, annars är man ingen äkta vän. Men det finns väl en gräns där också? Det tycker iallafall jag, men jag är rädd för att säga ifrån, jag är rädd att jag ska få skyllen för att ha sabbat allt sen. Jag måste bli bättre på det, jag vill ju bli behandlad som jag behandlar mina vänner ju. Jag vet att när jag är deppig, tjurig på dåligt humör osv kan det gå ut över vissa, men samtidigt vet de att när de sen är deppiga, tjuriga och på dåligt humör kan de låta det gå ut över mig. Men där finns också en gräns. Hur kul är det att ha en vän som lastar och lastar och lastar lite till på dig, där du inte får nån chans att lasta tillbaka lite. Som tur är har jag ingen vän som lastar på mig som jag inte får lasta tillbaka på. Men det finns faktiskt de som aldrig hör av sig, det är jävligt tråkigt men ska de ha det så, så fine. Jag kan vara dålig på det, men inte så dålig att vännen får höra av sig hela tiden, de som betyder för mig ser jag till att försöka hinna med så mycket som möjligt. De som jag märkt aldrig hör av sig först, utan att det alltid är jag jag och jag som ska höra av mig, jag tänker sluta höra av mig nu. Jag tänker inte skita i er för ni kommer alltid finnas kvar, men jag ödslar hellre energi på de som bryr sig tillbaka. Så ni som känner er berörda, ha de bra!
Ringde internatet idag med och skulle skriva upp mig på ett rum, men hon som håller i det hade gått för dagen. Ska ringa på torsdag istället. Det ska bli så skönt att flytta, inget ont om hålan jag bor i eller så, men småhålebeteendet fyfan jag hatar det. Alla tror och påstår att de känner varandra en så väl, många är så falska. Många vet uppenbarligen mer om mig än vad jag själv vet om mig ens. Klart det förekommer massa skitsnack i större hålor med, men man hör det inte där på samma vis. Jag kan ärligt säga att valet jag gjort att flytta till Växjö, gå i skolan i Växjö, umgås med vänner i Växjö och så vidare, det är det bästa valet jag någonsin gjort. Känns så skönt, en sån lättnad ska det bli. Längtar så efter att få komma närmre Tingsrydarna, jag hoppas ni vet att jag verkligen tycker om er, inte alla såklart haha ;) men ja ni vet vilka ni är. Självklart kommer jag sakna ihjäl mig efter vissa här med, men dom är få kan jag villigt erkänna. Man tröttnar, känt samma folk i 16 år, jag vill prova något nytt!? Inget konstigt alls med det tycker jag. Ni vet vilka ni är som jag kommer att sakna, jag tänker inte nämna namn för det behövs inte. Det är er jag kommer umgås med när jag kommer hem ibland, (för denna håla är fortfarande mitt hem, min hemkommun, det är här jag har vuxit upp) och det är er jag kommer att spendera denna sommaren med, så mycket jag bara kan. Jag älskar er, och det av hela mitt hjärta!! Det är framför allt er jag kommer att tänka på när jag tänker tillbaka. Sen 9C ni är en klass för er själva, jag kommer alltid att känna något speciellt för er även om man inte är asbra kompisar med alla.
Det var nog allt för mig idag!
Puss&Kram!

Hejhå, inte bloggat på ett tag, vet iallafall en som saknat det.
Påsklov hela nästa vecka, skönt som attans. Får se vad som händer, plugga lite och antagligen Växjö!
Igår storstädade jag mitt rum, skönt när man är klar. Farbror med sambo kom igår och åkte hem idag, mycket trevligt.
Har garderoben kvar att rensa, men det kan gott vänta ett tag. Kanske ska ha de som mål att ha gjort innan lovet är slut, vi får se.
Troja har det inte vatt så mycket nytt om heller, ska bli spännande att se vart Rosén tar vägen, hade varit kul om han kom till Troja, Lakejerna hade börjat gråta då, typ. Målvaktsfrågan är tydligen klar, men vi vill veta? Tror inte på Ante längre, Bengtsberg känns närmre. Fast e kanske ingen av dem?
Läste runt lite idag på olika sajter, jag blir så trött. Läste ett blogg/debattinlägg om ProCivitas. Ingen aning om hur gammal han som skrivit det är eller något men det osar avundsjuka om det. Alla snackar så mycket skit, när jag skulle dit på öppethus så hade folk fått i mig att alla hade kavaj och lackskor och tjejerna motsvarande kläder till det. Mjukisbyxor är förbjudet osv.. När jag kom dit så hade lärarna kavaj, so what? Grabbarna och tjejerna som går idrottslinjen hade mjukisbyxor.. Men jag fattar inte vad problemet är, skulle ni själva gå till jobbet i mjukisbyxor om ni var lärare, läkare, bankchef osv? Skulle inte tro det.
Alla rykten säger att det är en snobbskola där rikemansbarn går, enbart. Alla har kavaj och så vidare.. Det är ren bullshit. Det är högre intagningspoäng än vissa skolor, men det finns kommunala skolor med näst in till lika höga intagningsbetyg. Jag fattar inte vad det är alla stör sig på. På öppethus hade lärarna kavaj, eleverna hade normala kläder jeans, tunikor, etc. Idrotts eleverna hade idrottskläder, man kunde gå runt och titta och få information som på vilket öppethus som helst. Lärarna var högst normala mänskliga varelser som lärare på andra skolor, eleverna likaså.
På ett ställe såg jag att en skrivit ngt om att det var orättvist att bara rikemansbarn fick gå där då det kostade pengar? Vet inte vad folk får allt ifrån. Skolgången kostar inget extra alls, kanske för hemkommunen som betalar den men inte för dig. Ska man däremot bo där som jag, får man stå för det själv. Man kan söka bidrag via CSN vilket jag tänker göra, men det kan bli svårt att få det då samma linje finns på skolan hemma. Men det är sånt man får ta ibland, alla kan inte det kanske, men skolgången kostar inget extra. Han som skrivit blogginlägget med massa skit om ProCivitas jämför skilan med filmen Ondskan, att eleverna på ProCivitas är "Små viktigpettrar som går omkring i kavaj och seglarskor och inte fattar ett dyft på lektionerna, skriver urdåligt på de nationella proven, men får toppbetyg ändå."
Jag vet inte vad han pratar om, jag ska inte säga att betygen sätts på rätt sätt för det har jag ingen aning om ännu. Jag tycker bara det är så dåligt att folk snackar så mycket skit, är de så ledsna för att de inte kämpade tillräckligt i grunskolan så de inte kom in på ProCivitas? Sen att det erbjuds resor hit och dit, ja de gör det men man får stå för det mesta själv. På den kommunala skolan här hemma erbjuds språkresor där skolan står för antingen resan eller boendet/skolan kommer inte ihåg exakt, men det förekommer inte bara på friskolor iallafall. Friskolor har oftast lite mer pengar att spela med, men om du tycker att det verkar bra och är orättvist se till att komma in på friskolan som du vill gå på då så du får ta del av det hela. På många fria gymnasieskolor måste man vara motiverad och självständig för att klara sina studier. Jag tycker att man borde vara det på alla gymnasieskolor i och för sig, hur länge ska lärarna behöva agera mammor?
ProCivitas elever vill lära sig något uppenbarligen då de har rätt höga betyg från grundskolan, vill du in där så kämpa på bara, det gjorde jag. Skiter man i skolan i grundskolan är det inte alltid så lätt.
Läste ett svar i en debatttråd som en fd. ProCivitas elev skrivit : " Vad som är viktigt: Mina år på ProCivitas var UNDERBARA ! Skolan var helt perfekt för mig.. Nivån låg högt, vi arbetade hårt och intensivt, och allt arbete jag lade ner lönade sig.. Lärarna är jättebra och väldigt engagerade i sina ämnen ! Jag vet själv, efter att ha pratat med andra, att jag hade aldrig trivts på någon annan skola än ProCivitas.. Men man ska vara medveten om att tempot ÄR högre än på andra skolor och att det krävs mer av en själv.. Är man inte beredd på att plugga ska man definitivt inte gå där."
Jag tycker iofs inte att man ska gå samhäll/natur om man inte är beredd på att plugga över huvudtaget, inte på någon skola. Men som sagt passar inte ProCivitas alla, precis som att en kommunal skola inte passar alla. Alla gillar inte pizza och endel gillar inte fisk. Alla är olika, det är inte svårare än så. Tycker du illa om friskolor ska du nog hålla dig till de kommunala.
Det har varit massa tjaffs om att inte alla lärare haft lärarutbildning med, och vaddå? Om en som lär ut t.ex spanska bott i Spaninen halva sitt liv, tror ni inte den kan spanska då? Eller nån som pluggat till och sen jobbat som psykolog eller ekonom, tror ni inte de kan lära ut bättre i sitt ämne än en som suttit och läst in kunskapen enbart? Det tror iallafall jag, jag har fått höra många skitsaker sen jag fick reda på att jag blivit preliminärt antagen till ProCivitas, snobbskola och sånt. Jag är inte snobb, inte alla de jag träffade där heller.. Men jag ska gå där med de andra som går och har blivit antagna och kommer gå där. Vi ska vara stolta ProCivitas elever och lyckas i livet, som jag vill och hoppas att alla ni andra gör också. Vi tänker iallafall vara stolta över skolan vi gått på! Det kan ni nog också vara om ni trivts!
Take Care..
Puss